Kollage illustration som visar en pil och syftar till lågkonjunktur 2020 och Riksbankschefen Stefan IngvesCoronakrisen påvekar den svenska ekonomin mer än vad man räknat med. Riksbanken väljer trots det att lämna räntan oförändrad och stimulera ekonomin på annat sätt i stället. Foto: sutadimages/Shutterstock.com och Press/Riksbanken

Ekonomi

Sverige väntas gå in i en djup lågkonjunktur till följd av coronakrisen. Utsikterna gällande ekonomin har förvärrats snabbt och experterna är oeniga, rapporterar SVT.

För två veckor sedan meddelade Riksbankschefen, Stefan Ingves, att Riksbanken kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att hjälpa ekonomin under rådande coronakris. 

Merparten av ekonomerna tror på oförändrad reporänta

Efter en färsk enkät av Reuters visar det sig nu att det bara är några enstaka ekonomer som tror att Riksbanken kommer att sänka räntan till minusränta.

Så sent som i december höjdes räntan till noll efter att flera ekonomer varit kritiska till höjningen. Av de tillfrågade i enkäten tror 4 av 25 på att Riksbanken väljer att utöka stödköpen i stället för att sänka reporäntan. 

De flesta tror att Riksbankens stödåtgärder räcker

Många tror att den breda bombmatta av åtgärder som Riksbanken hittills har genomfört kommer räcka långt och att Riksbanken i slutändan kanske nöjer sig med att skruva ned framtidens prognos för styrräntan.

Enligt en enkät från SEB har Marknadsaktörerna hittills gett Riksbankens krishantering ett bra betyg. Enligt Lina Fransson, räntestrateg på SEB, är större delen av de som tillfrågats positiva och anser att de åtgärder Riksbanken har gjort hittills har påverkat marknadens funktionssätt positivt. 

Riksbanken kan dubbla stödköpsprogrammet för att stimulera ekonomin

Lina Fransson räknar med att Riksbanken kan dubbla sitt stödköpsprogram från 300 miljarder till 600 miljarder kronor i år, mot bakgrund av de tidigare stödköp på 67 miljarder kronor som gjordes under april månad. Det sista de vill är att räntorna för hushållen går upp. 

Efter lite mer än fem års stödköp av statsobligationer uppgår Riksbankens innehav av den utestående stocken av statsobligationer till 53 procent, enligt SEB. Efter de köp av svenska bostadsobligationer som i april uppgick till 50 miljarder kronor ingår 3 procent av detta marknadssegment i balansräkningen. 

Förutom köp av statsobligationer planerar Riksbanken att köpa kommunobligationer för 16 miljarder kronor under en tremånaders period med start i slutet av april.

Myndighetens beslut kan få konsekvenser för fördelningen av krediter 

Professor Karolina Ekholm, tidigare vice riksbankschef, ser skeptiskt på Riksbankens köp av obligationer och certifikat från företag med hög kreditrisk. Hon höjer ett varningens finger för att det kan ge centralbanken en konstig roll, vilket kommer göra att myndighetens beslut är direkt avgörande för hur krediter fördelas i ekonomin.

Alexandra Stenvall
Alexandra Stenvall Ekonomiskribent